UPPMANING från Avelsrådet
Har Du en hund som varit drabbad av någon allvarlig sjukdom?
Se till att skicka in sjukdomsanmälan till SÄK. Blankett hittar Du här. Annars finns blanketten i varje nr. av ÄLGHUNDEN. Som Du kanske vet (SVÄ-bladet 1/2008) finns det misstanke om en ärftlig blodsjukdom hos Svensk Vit Älghund . Ett antal prover har skickats in till det planerade forskningsprojektet. Sjukdomsanmälan har dock inte inkommit till SÄK om dom hundar som prover tagits på p.g.a att dom varit sjuka . Dessutom ryktas det om att det finns flera hundar som varit allvarligt sjuka.
För att vi skall kunna bedöma om detta är ett problem som skall beaktas i avelsarbetet, krävs det att ALLA hundar som varit sjuka med de symptom som angivits ( SVÄ-bladet 1/2008) anmäls till SÄK på blanketten. Gäller även hundar som är avlidna.
Givetvis skall också andra allvarliga sjukdomar, som de som angivits på blanketten, anmälas.
______________________________________________________________________________________________
Avelsrådets info
En ny parningssäsong närmar sig. Efterfrågan på valpar är fortfarande ganska stor. Detta gäller särskilt valpar efter jaktprovsmeriterade föräldrar.
Avelsrådet har vid sitt möte 20080518 diskuterat frågan om krav på jpr.meriter på avelsdjuren. Bakgrunden till att frågan aktualiserats är dels att vi som tillhörande SÄK:s organisation förutsätts förmedla valpar efter jpr.meriterade föräldrar, dels att många valpspekulanter frågar efter jpr.meriter. Man måste ju också fråga sig varför vi som enda älghundsras inte skall ha några krav på jpr.meriter.
Avelsrådets förslag blev följande: För att få avelsrådets rekommendation tillåts en kull utan jaktprovsmeriter, men för andra kullen krävs det jaktmerit, dvs. lägst 3 pris löshunds- eller led/bandhundsprov. För att få avelsrådets rekommendation krävs det också ett utställningsresultat efter hunden har fyllt 15 månader (Detta gäller fr.o.m. första kullen).
Styrelsen har vid sitt möte 20080629 beslutat enligt avelsrådets förslag. Vid styrelsens möte 20081020 beslutades att information om de skärpta kraven skall lämnas på hemsidan och i SVÄ-bladet. Som övergångsregel gäller att avelsdjur som saknar jpr.merit men som lämnat avkomma som är jpr.meriterad kan användas.(Detta gäller de äldre avelsdjur som nu är i denna situation och inte dom som i framtiden ev. lämnar jpr.meriterad avkomma i sin första kull) Avelsrådet kan också föreslå parningar där jpr.meritkravet inte är uppfyllt om det är angeläget av bevarandegenetiska skäl. Dock gäller att det skall vara hundar som skäller älg.
På uppdrag av styrelsen
Kurt Jonsson
Avelsrådet
2008-10-14
Avelsrådets info
Vi vill förtydliga vad som gäller för svensk vit älghund i avelssammanhang när det gäller antal avkommor eller antal parningar, samt omparningar.
Ingen tik skall ha mera än fem valpkullar (reglerat i SKK). Ingen hane skall ha flera än fem valpkullar, enligt vad som framkommer av RAS dokumentet. Beakta här att RAS inte är statisk, man får hela tiden nya rön att ta hänsyn till, så gäller då för ex dokumentet "Bevarandegenetisk status för Svensk Vit Älghund", ett examensarbete av Eva Lindberg, som klubben har valt att beakta i avelsarbetet. På så sätt gäller följande; Ingen vit älghund skall ha mera än max fem kullar, alternativt max 25 valpar. Detta gäller både tik och hane. Tolkningen innebär alltså att om en vithund fått sina 25 valpar genom exempelvis tre parningar, då är det alltså stopp på rekommendationer för den hunden. Detta innebär inte nödvändigtvis att man alltid avlar 25 valpar efter en och samma hund, utan det är ett maxvärde. Således är det också stopp på rekommendationer för hanhund som genom fem kullar inte har kommit upp i antalet 25 valpar. Alltså regeln är 25valpar/fem kullar. Läs gärna vita älghundsbladet nr 3, 2006, sidan 11. SKK:s granskare av RAS framhöll att det är antalet kullar som bör begränsas, ej antalet valpar. Dessutom påpekades att maximala antalet kullar, i vissa fall bör vara lägre än fem, t ex när flera kullsyskon verkar i aveln.
När det gäller dokumentet "bevarandegenetisk status för Svensk vit älghund" så finns det även felaktigheter i vilka individer som är såkallade founders. Det vill säga att vissa hundar har fått status som founders, därför att enbart populationen i Sverige har tagits med i dokumentet. Några hundar omnämns alltså felaktigt som founders, men dessa hundar har syskon i Norge (som också i några fall redan fått valpar). Detta gör att de inte är underrepresenterade i rasen. En hund finns felaktigt utpekad som founder pga felaktig stamtavla. Avelsrådet har genom initerade personer diskuterat genom de felaktigheter som finns i dokumentet och är upplysta om detta. Det kan därför bli fel om någon utan dessa upplysningar använder dokumentet som styrmedel i aveln utan att först kontrollera källan.
I avelsarbetet är också flera andra styrmedel att ta hänsyn till. De som väger tyngst är RAS, samt gällande regelverk ställda av SÄK (Svenska älghundklubben) och SKK (Svenska kennelklubben). Upplysningsvis får RAS uppdateras vart femte år enligt gällande regelverk från SKK.
I ett bevarandegenetisk perspektiv, skall man försöka ta hänsyn till dokumentet "Bevarandegenetisk status" så långt man anser det är rimligt. Vi har också en annan vinkling i aveln, som oftast används när det gäller jakthundar, nämligen det förädlingsgenetiska perspektivet. Det finns ingen rimlig anledning att bevara eller föra vidare alla gener om de inte är till nytta för rasen. Dessa två sätt att avla, alltså ur bevarandegenetisk perspektiv kontra ur förädlingsperspektiv, kan lätt stå i motsats till varandra. Man får här försöka bemöta båda perspektiven med att välja de bästa föräldradjuren ur kullarna. Här kan man som avelsråd givetvis tycka och önska saker, men realiteten är att det är uppfödaren som slutgiltigt bestämmer. Avelsrådet kan enbart rekommendera utifrån de redskap som vi har till förfogande, enligt gällande regelverk och forskning.
Det är viktigt att alla uppfödare förstår att de alltid har det yttersta ansvaret för rasens utveckling.
Vad gäller omparningar finns samma rekommendationer som i tidigare diskussioner. Inga omparningar bör göras. Att det blir få valpar eller bara en valp i en första parning är inget skäl att göra en omparning. Resultatet blir att man får ett antal valpar i en kombination. Om man tar en annan hanhund i den andra parningen får man ett antal valpar i två kombinationer. Detta innebär att så länge en kombination är mindre än två, så har omparningen bidragit till att minska avelsbasen för framtiden.
Avslutningsvis vill vi upplysa om att avelsrådet inte kan ändra i gällande avelskriterier utan beslut från Klubbstyrelsen, Årsmötet, Svenska Älghundklubben eller SKK Från Avelsrådets sida tycker vi det är positivt att medlemmarna är intresserade i avelsfrågorna. Har man förslag till ändringar i avelskriterierna, bör dessa skickas in till årsmötet för handläggning.
2007-12-01
Avelsrådets info
Parningssäsongen närmar sig med stormsteg. Några tikägare har redan bestämt sig för att para och har begärt förslag på hanhund. Från avelsrådets sida väntar vi med spänning på att jaktproven skall redovisas för säsongen.
Förhoppningen är ju alltid att detta skall ge oss flera hundar att välja emellan. Detta behövs för att kunna hålla nere inavelsgraden och för att vi skall utnyttja det genetiska materiel som finns. Även de tikar som man planerar att använda i aveln bör starta på jaktprov. Det finns redan nu ett antal förfrågningar på valpar efter jaktprovsmeriterade föräldrar. Av de prov som hitintills redovisats är det endast ett fåtal som gäller Svensk Vit Älghund . En del är dock riktigt bra och hoppet om att någon vithund skall kvalificera sig till SM-uttagningen inom sin lokalklubb lever än.
Från avelsrådets sida får vi återigen uppmana till att anmäla sin hund till jaktprov.
Rasens överlevnad som älghund hänger på att vi får ut valpar till älgjägare som är intresserade av att jobba med sin hund utöver själva jakten (HD-röntgen, utställning, jaktprov och avel). Det gäller också att begränsa och helst få helt stopp på den oseriösa avel som förekommer med oregistrerade hundar med HD-fel och kryptorchism (frånvaro av en el. båda testiklarna i pungen) samt inavelsgrader som är mer än dubbelt så höga som vad vi tillåter.
Avelsrådet
2007-08-01
Avelsrådets info
I SVÄ-bladet nr.1/2007 har vi redovisat en del av det som är viktigt för aveln av Svensk vit älghund. Det är avelsrådets förhoppning att alla som sysslar med uppfödning hjälper till att höja kvaliteten på hundarna.
Många ser ju detta som självklart och kanske tycker att det är ett onödigt tjat från avelsrådet. Tyvärr har det visat sig nödvändigt att utnyttja varje tillfälle att informera om det allra viktigaste när det gäller avel. Några exempel på detta:
- En del vill para sin tik för att hon skall bli mer självständig och få bättre sök
- En del vill para sin tik för att hon skall bli mindre het och inte ha så vidlyftiga sökturer.
- En del vill para sin tik för att hon skall må bättre och inte drabbas av livmoderinflammation.
Det finns inga vetenskapliga belägg för att göra parningar på sådana grunder. Från avelsrådet sida får vi ofta upplysa om att avel skall ske på hundar som kan förväntas få avkommor som tillför rasen något positivt.
Inom avelsrådet pågår ständiga diskussioner om hur vi skall agera för att på bästa sätt bidraga till att rasens framtid som jakthund tryggas. Avelsrådgivningen kommer att ske med utgångspunkt från samma normer som tidigare, men dessutom med hänsyn till vad avstämningen mot RAS och rekommendationerna i rapporten "Bevarandegenetisk status hos Svensk Vit Älghund" ger.
Avelsrådet.